Vi startade vår färd till Annerfors 04:30 en iskall vårmorgon i början av maj. Resan tog ungefär sex timmar men som tur är så är det bra vägar hela vägen upp förutom sista milen då det är grusväg och lite svårare att hitta.
Destinationen var Vargas Vildmarkslodge som ligger utanför en liten by som heter Annefors i hälsingland. Det är ett björnrikt område och Håkan har lyckats att få till ett mycket bra ställe långt ut i skogen där han lägger ut bland annat frukt till björnar som finns i området.
När vi kom till Vargas Vildmarkslodge så mottogs vi av en hund som hälsade oss välkomna och Håkan själv. Storlommen ropade från sjön och platsen känns på många sätt magisk och så nära naturen som man kan komma. Lodgen är ett gammalt timrat hus och det finns varken el eller avlopp. Rinnande vatten finns från sjön som ligger alldeles bredvid och den lilla el som finns kommer från ett litet vindkraftverk och solceller. Mobiltäckningen är mycket svag så vill man ringa får man vänta tills man kommer till gömslet.
Vi skulle stanna två dygn och då fick vi en liten stuga där vi kunde vila efter vårt besök i gömslet och där kunde vi förvara våra personliga saker som vi inte skulle ha med.
För att ta sig till gömslet fick vi ta oss ett par kilometer ut i skogen genom att följa en grusväg och parkera bilen när den tog slut. Sedan skulle vi ta oss upp till gömslet gående genom skogen. På flera ställen såg man spår av björnar i form av stigar, rivmärken på träd och under det sista besöket såg vi spillning av varg ett par hundra meter från gömslet. För att inte skrämma björnarna så viskade vi till varandra och smög fram utefter stigen. Björnen har ett väldigt bra luktsinne och många menar att dom har mycket bättre luktsinne än hundens så därför hade vi ingen deodorant eller parfym på oss.
Väl uppe i gömslet så gjorde jag i ordning mina kameror och ställde in bländare och slutare. Jag använde mig av 2 st Canon 5D Mark IV med ett EF 70-200 2,8 IS II och ett Canon EF 500 4,0. Jag hade även med mig ett Canon EF 100-400 4,5-5,6 IS II som jag kunde byta till. Jag kan rekommendera att ta med ett 300 mm 2,8 om man har tillgång till det, då kommer man varken för nära eller för långt ifrån. Ofta kommer björnen när det skymmer eller har mörknat så att ha ljusstarka objektiv är en förutsättning för att lyckas. Björnarna befinner sig på ett avstånd mellan 5-80 meter ungefär och när den är riktigt nära gömslet så hör man hur den andas. Ibland dyker det upp andra djur när man sitter och väntar. Vi hade en hel del besök av rävar och korpar som försökte att roffa åt sig maten.
Jag har besökt Vargas Vildmarkslodge två gånger nu och varit i gömslet 4 nätter. Björnarna har kommit vid olika tillfällen varje gång och en av nätterna kom dom när det var helt kolsvart ute. Man måste ha tålamod och inte ge upp om man vill se dessa mäktiga djur och dessutom kunna få bilder på dom. Jämför man med mitt besök i Finland, där jag var 2017 vid ryska gränsen så är detta begränsat till ett område och färre björnar, men att få se björnar i svensk natur är svårslaget så jag föredrar att plåta dom här. Dessutom börjar det att bli lite väl exploaterat i Finland och nu för tiden är det en stor turistattraktion.
Vill du ser fler bilder från Vargas Vildmarkslodge? Besök sidan om brunbjörnar.
[et_social_follow icon_style=”slide” icon_shape=”circle” icons_location=”top” col_number=”auto” outer_color=”dark”]