En av de roligaste och mest häpnadsväckande sakerna som jag har varit med om på Bredfjället är tjädern som inte ville sluta att spela.

Spelet var över för detta året och jag hade packat ihop gömslet och såg fram emot nya projekt. Så ringde Stefan Edman från Bredfjället där han hade träffat på en person som stod och fotograferade en tjäder som spelade för fullt utmed vägen. Jag kastade mig naturligtvis i bilen med mina kameror och när jag kom dit så var den fortfarande kvar. Fick några riktigt bra bilder och vi passade på att spela in en liten film som vi kallar ”Naturupplevelser med Stefan och Peter” där han berättar om den spelgalna tjädern på Bredfjället.

Dagen efter var jag lite nyfiken på om den fortfarande var kvar och spelade eller om den hade gett upp för i år. Det regnade friskt och jag hade en bild i huvudet som jag inte kunde släppa, så jag tog med mig kameran och åkte upp igen. Samtidigt som jag tänkte på bilden som jag gärna ville ta så ville jag ha in den i skogen så att den inte blev påkörd.

Jag försökte locka in den i skogen och gick med ryggen vänd mot den. Kameran hängde i ena handen vid låret, riktad bakåt och jag hoppades på att fokusen skulle sitta rätt. Jag tryckte av bilder allt eftersom jag gick längre in i skogen. Efter ett tiotal meter så högg den mig i fingret och då kände jag att det var dags att ge mig av. Den ville dock inte släppa mig i närheten av bilen så det tog en stund innan jag fick lurat den så jag kunde ta mig in i bilen och åka därifrån.

Bilden som ni ser är från det tillfället och som tur var så lyckades jag fokusera rakt på ansiktet. Mer tur än skicklighet men bilden blev ungefär som jag tänkte mig innan jag åkte upp. Avståndet mellan mig och tjädern är ca 1 meter.

Vill ni se bilder från tjäderspelet på Bredfjället? Gå in på sidan: petermuldphotography.com/tjaderspel-pa-bredfjallet/

Tjäderspel